söndag 12 februari 2012

Kära vänner...

Gömdabloggen har varit stängd några år.
Främst för att jag skulle gå igenom de 14 303 kommentarerna så att där inte ligger något tokigt som inte bör ligga där.
Jag har slutligen insett att jag aldrig kommer att få tid till det. Bland annat därför öppnar jag nu bloggen.

Om du ser något som verkar elakt eller konstigt vore jag tacksam för ett meddelande därom så att jag kan åtgärda det.
Vänligen
Monica


På förekommen anledning:
Här gäller min upphovsrätt.
Läs gärna!
Men kopiering och vidare publicering är förbjudet.
Missbruk beivras!

onsdag 23 december 2009

Kul statistik...

Den här bloggen startades i slutet av september 2008 och var aktiv till slutet av maj 2009.
Sightmeter installerades någon gång i januari 2009. Sedan dess - alltså främst på 4-5 månader - har bloggen haft totalt haft 446,527 besökare. Dessa besökare har tittat på totalt 972 332 sidor = nästan 1 miljon!

Det bör betyda att siffran från start är nästan det dubbla!Det finns omkring 800 inlägg i bloggen med tusentals och åter tusentals kommentarer. Många är stängda för ett speciellt ändamål. De kommer att öppnas på nytt för journaliststudenter att vid intresse gräva i. Sightmeter visar att bloggen fortfarande har i snitt 57 besökare per dag och senaste veckan totalt 399.
Kul va?! Det tycker i alla fall jag.
God Jul och Gott Nytt År!

måndag 17 augusti 2009

Mia - Sanningen om Gömda - som pocket!

På torsdag den 20 augusti kommer "Mia - Sanningen om Gömda" som pocket.
Läs mer om det
här.

fredag 29 maj 2009

Tack och adjö...


Kära vänner,
Den här bloggen har gjort sitt. Den startade som en livlina i en hotfull situation och har genom rök och damm onekligen fyllt sin uppgift. "Mia-Sanningen om Gömda" är ute och jag har besvarat alla frågor.

Det har lett till att jag har:
1) fått rätt i sak. De påstått sanna böckerna Gömda och Asyl är så fyllda av lögner att Bibliotekstjänst och bibliotek över hela Sverige har kategoriserat om dem till romaner.
2) blivit utredd av justitiekanslern och befunnits oskyldig till Mias falska beskyllning att jag skulle ha röjt hennes identitet. Märkligt nog blev jag varken kontaktad eller hörd. Bara förtalad.
3) med hjälp av bloggen försökt ge Elisabeth Hermon och Osama Awad upprättelse. Det har inte lyckats helt. Liza Marklund och Piratförlaget saluför fortfarande skoningslöst böckerna som sanna.
Det är långt till en ursäkt för Elisabeth, Osama och de andra drabbade.
De måste emellertid själva driva sin kamp men jag finns självklart i bakgrunden och stöttar. Vadhelst de beslutar göra har de mitt stöd men jag tar inga initiativ på egen hand.

Intresset för bloggen blev en tid väldigt stort från bland annat olika mediaskolor. Flera hörde av sig och berättade att de skrev uppsatser om den och jag ställde upp på en rad intervjuer. Jag märkte emellertid att okunskapen var stor, att man inte alltid var så noga och att resultatet kunde bli hur tokigt som helst. Därför stängde jag delar av bloggen. Om någon ska skriva om den och vad som hände i Gömda-skandalen så är det jag själv. Vad som händer med det avgör om jag öppnar bloggen igen helt eller delvis.

Jag har i bloggen mött de mest fantastiska människor. Jag vet nästan inte hur jag ska kunna beskriva allt stöd jag fått och all vänlighet som har strömmat emot mig. Det är ett minne för livet. Några har jag lärt känna lite, andra vet jag fortfarande inte vilka de är. Men jag håller gärna kontakten. Vill ni så maila mig på:
gabys@telia.com för byte av kontaktuppgifter.

Jag har också fått möta Jante – en mycket ful tro-inte-att-du-är-nåt-lille-skit-mentalitet som jag önskar jag hade sluppit. Det har varit fasansfulla drev på FL och så småningom hårda men kreativa diskussioner på FB. Säkert finns mycket elände på nätet som jag ännu inte sett men som jag ska inventera nu när det är dags att sopa ihop historien.

Mest tragiska är trollen och häxorna, det vill säga stalkers som har problem med läsförmågan och inte bjuder på annat än hat, lögner, förtal och hämnd. Här kan man faktiskt tala om genuin ondska. Det har varit hemskt. Några har tillfälligt stängt sina bloggar nu men sprider sitt stinkande avfall på annan plats. De lurar i vassen och hugger till så fort de kan. Nu är de åtminstone tillfälligt avväpnade så jag passar på att gå min väg – med ögon i nacken.

DOS som släcktes ned återuppstod och försvann igen. Jag tyckte de var kul, trots att jag själv fick på nöten i deras blogg. De hängde ut mina stalkers och jag kan inte påstå att jag blev ledsen för det. Tvärtom. Kan man inte stå med sitt namn och sin identitet för vad man skriver om andra på nätet ska man avstå och hålla tyst.
Någon på Krogen Maja skrev att jag borde ta avstånd från att bilder på dessa personers hem och uppgift om deras adresser publicerades. Det gjorde jag faktiskt. Direkt till den snälla Sanna Ax från Karlskrona. Men det glömde hon kanske berätta? Konstigt. De är väldigt selektiva i sitt informationsflöde de där damerna.
Själv hängdes jag ut med adress, stora delar av min familj, snaskigt påhittade detaljer ur mitt liv och uppgifter ur min deklaration. Jag skulle till och med brännas på bål. Så nej, jag tycker inte ett dugg synd om häxorna. De kan gott få smaka på sin egen medicin.
Jag hade för övrigt ingenting med innehållet på DOS att göra och vet fortfarande inte vem eller vilka som står bakom bloggen. Vi har aldrig haft kontakt. Det kanske ni på Dos, om ni läser det här, kan vara snälla och intyga?

När det gäller C tas hans fall nu omhand av en kollega för att föras upp på dagordningen. Jag har endast uttalat mig om Liza Marklunds ofattbara privatdomstol i Expressen och inblandning i en pågående vårdnadsprocess.


Men åter till "Sanningen om Gömda". Intensivt grävande till trots har inte mycket mer kommit fram om romanfiguren Mia än vad som redan står i min bok. Det betyder att min bedömning av vad som med rimlig ansträngning gick att få fram var korrekt. Avsaknaden av kritik av mina teorier när det gäller exempelvis asylen är ett bevis så gott som något för att de är i allt väsentligt riktiga.

Om inga oförutsedda möjligheter öppnar sig får nu andra dra i de trådar som fortfarande finns kvar. För mig vidtar att gå igenom vad som hänt, dokumentera och avsluta historien. Denna blogg är emellertid fortfarande min livlina. Om något händer öppnas den igen. Annars lämnar jag romanfiguren Mia, Liza Marklund och Gömda-skandalen här.

Jag har ett par andra bloggar som jag så småningom ska fixa till och styrsla upp efter vad de hanlar om.
Jag ska även öppna en ny blogg för nästa lika viktiga projekt.
Men det får bli en annan dag.


Avslutningsvis vill jag tacka alla som har följt min blogg, hjälpt, stöttat och ibland till och med tagit strid för mig. Ni har varit fantastiska.
Maila mig så håller vi kontakten.
Allt gott!
Monica
gabys@telia.com
 
Hej Monica
Tack, Tack för allt.
Hoppas att du får en lugn sommar fri från elakheter.
Nu kommer ju solen,
Välkommen alla till vårt underbara Oxelösund.
Som nu visar sig ifrån sin bästa sida.
Blått hav , gröna skogar maskrosgula gräsmattor. Kort sagt en underbar stad.
Och Maggan har ju redan varit här (i påskas/ma).
Så nu är stan säker.
Det enda som är sorgligt är att stan drabbats av klotter,
men det kommer ju titt som tätt i alla städer.
Åter igen tackar vi för allt.
Hälsningar Levi och Marie
Låter härligt! Vi hörs och ses snart.
Kram
Monica

Länkarkiv Gömdaskandalen

Jag hittade detta hos Jerbaz:
Kolla in Gömdaskandalens länkarkiv här.
Jösses!

torsdag 28 maj 2009

Ramona i GT






Ramona Fransson:
Insändaren kom in i GT idag.

Göteborg och Bohuslän kanske inte känns lika hotfullt för Tomas Mattsson. Vem vet!
Kanonbra Ramona! Och GT.
Det var minsann inte självklart.
/Monica

Om betydelsen av en finne på näsan

En fis i rymden. En finne på näsan. Eller i nacken, om man så vill. Det är faktiskt ganska fina uttryck när man egentligen vill säga något annat.
Som till exempel när man FELAKTIGT! hängs ut med namn och allt som försvarare av kvinnomisshandlare, barnmisshandlare och barnskändare på djupt sjuka bloggar av fegt anonyma rättshaverister. Då kan man verkligen tala om att bli uthängd. Oskyldigt till och med. Då vill man sannerligen säga något helt annat.
Och jag undrar just vad alla andra Monica Antonsson i detta land tycker om det?
Det må vara så att flera av dessa bloggare själva varit offer. De påstår det i alla fall. Och det är ju tragiskt. Men det var knappast mitt fel. Det ger dem ingen rätt att ge sig på oskyldiga.
Jag vaknade kl 4.00 i morse, för att katten ville gå ut, och har ägnat morgonen åt att inventera ett tiotal bloggar. Ska man stå ut med att se eländet måste man vifta bort dem som en fis i rymden eller en piss i Mississippi. Det är mycket bra uttryck. De underlättar faktiskt. Icke desto mindre måste bloggarna dokumenteras. Till sist finns bara den juridiska vägen att gå. Och då måste man ha på fötter. Det har jag. Ifall att...
Nidskriverier av denna typ kan, om man vill vara snäll, jämföras med irritationen över en finne på näsan. Men då måste man verkligen vara mycket snäll. Det är jag. Se det gärna som en varudeklaration om än icke beständig.
_______
I en blogg hittade jag nedanstående klipp ur Aftonbladet den 30 okt 2007. Efter den friande domen av C beklagar sig alltså åklagaren i Aftonbladet över att hon förlorat målet och lierar sig med Liza Marklund. Det är ju helt otroligt.

Jag har läst handlingarna i målet men tar fortfarande INTE ställning i sakfrågan. Rättsprocesser ska avgöras i domstol och inte i kvällstidningar om än krönikören är deckardrottning. Domsluten ska respekteras av alla. Även åklagare. Ovanstående insändare är - om den är äkta - ett övergrepp.